Skotopisk adaption
Inom ljustekniken och forskningen är man mest fokuserad kring fotopiskt seende. Vi har dock ett problem genom att varje individ inte har exakt samma känslighet.  Därför har man inom CIE (en internationell organisation inom belysningsområdet) enats kring en standard ”CIE standard observer” för att definiera känsligheten för olika våglängder.
Den spektrala känslighetskurvan V(λ) visar ögats känslighet inom det synliga spektrat, från 380 till 760 nanometer. Vid 555 nanometer är känsligheten som störst, medan vid 400 bara en tusendel av den högsta nivån. Detta innebär i praktiken att en watt tillförd strålningseffekt inom det gul-gröna området är 1000 gånger mer effektivt än en watt inom det djupblåa området. Jämför med monokromatiska (enfärgade) lysdioders angivna ljusflöden; Blå diod har mycket lägre ljusflöde än en gul diod, trots samma effekt. Ljusflödesangivelser är alltså harmoniserade mot ögats känslighet.

Ljuseffekt
Det är opraktiskt att använda watt som måttstock för ljuset eftersom ögat är olika känsligt inom våglängderna.
Istället mäter vi ljuset i lumen, lm och kallar detta för ljusflödet. 1 lm i våglängden 555 nanometer motsvarar en strålningseffekt på 1/680 W medan motsvarande värde i våglängden 400 nanometer kräver 3,5 W.
Relationen mellan lumen och effekten i watt är viktig eftersom den ligger till grund för kalkylering av belysningsstyrkan, som man erhåller med en specifik ljuskälla efter dess förmåga att generera ljus inom de olika våglängderna enligt CIE definitionen.

Visuell förmåga
Ögat har förmåga att anpassa sig efter ett brett register av belysningsstyrka:
• Klart soljus – 100000 lux
• Normal gatubelysning – 10 lux
• Klar stjärnhimmel – 0,2 lux

Men ögat fungerar inte lika bra under olika belysningsförhållanden. Så t ex har belysningen en direkt effekt på förmågan att kunna särskilja detaljer.
Generellt gäller att ju mer ljus desto bättre synförmåga men utöver en viss punkt sker ingen ytterligare ökning.

Storlek och kontrast
Synförmågan är också påverkad av storleken på ett objekt och kontrastförhållandena. Man kan avläsa effekten av storlek och kontrast i ett diagram, se bild.
När belysningen planeras får man ta hänsyn till dessa faktorer för en specifik arbetssituation.
I en korridor kan vi normalt nöja oss med lägre belysningsstyrkor eftersom föremålen har rimlig storlek och kontrasten förhållandevis är god.
I andra situationer t ex finmekaniskt arbete, konfektionsindustri, tryckerier och liknande krävs höga belysningsstyrkor för arbetsuppgiften.

Adaption
Adaption är den process då ögat anpassar sig efter den rådande ljusintensiteten inom det visuella färgspektrat.
Begreppet användes också för att markera ett sluttillstånd i anpassningsprocessen. T ex kan ögat vara mörkeradapterat som ett uttryck för att det är anpassat till en mycket låg belysningsnivå.
Adaptionsnivån är den nivå som ögat anpassats till efter en rådande och stadigvarande ljusnivå.